Press 3

RECENT

White Wines\\ Famous Wines

POPULAR

Wine Tasting\\ White and Red

Vinprovningens Basics \\ How-to

External Conditions

More From Wineinventions

Vinprovningens Grunder

 

 

Vinprovningens Grunder

 

Att prova vin framstår ibland som något svårt och konstigt. Det snurras på glas, sörplas och spottas - idel mystiska övningar. Faktum är att det inte alls är svårt och att alla kan prova vin både enkelt och proffsigt.

 

Yttre förutsättningar

 

För att kunna avgöra vinets färg och intensitet är det viktigt att man har en bra belysning. Flödande dagsljus är att föredra, men kvälls- eller vintertid kan lysrör eller ljus från halogenlampor vara ett alternativ. Dessa har ett ljus som inte skiljer sig så mycket från dagsljuset. Vanliga glödlampor har ett mera gulaktigt sken och förvränger färgintrycket något, men om man är medveten om detta kan man för sig själv korrigera avvikelsen. För att få en korrekt färgåtergivning är det också bra att ha ett vitt underlag som glasen står på. En vit bordsduk eller ett vitt papper duger gott.

 

Välj tulpanformade glas med en rejäl kupa för vinet att snurra runt i och där aromerna koncentreras. Undvik glas som vidgar sig utåt. Tänk på att vistas i en så lugn och neutral miljö som möjligt. Stoj, stim och rökiga lokaler försvårar utvärderingen.

 

Upplägg av provningen

 

För att få en meningsfull vinprovning bör man i förväg fundera ut ett lämpligt tema och sedan samla information om de utvalda vinerna. Ta gärna hjälp av våra färdigkomponerade provningar. Om man är ovan vid att prova vin bör man inte ta med allt för många viner i provningen. Mellan tre och fem olika sorter brukar vara lagom. Beräkna ungefär 4-8 cl i glaset, så att vinet får lite svängrum i glaset. En ovan provare kanske måste smaka flera gånger och behöver lite mer i glaset än en van provare. En 75 cl flaska räcker till ca tio personer.

 

Vinprovningens fyra moment

 

Vinerna struktureras i en speciell provningsordning. Vita viner placeras längst till vänster och provas före röda. Lätta viner hamnar före fylliga. Våra färdigkomponerade vinprovningar presenterar vinerna i rätt provningsordning. Vanligtvis börjar man med att titta på vinerna för att sedan i tur och ordning från vänster till höger dofta och smaka på dem. Avsluta provningen med att sammanfatta dina intryck.

 

1. Titta

 

Då man tittar på vinet tar man tag i glasets fot och håller det ovanför det vita underlaget. Genom att luta glaset och titta på det uppifrån kan man notera vinets färg och intensitet. Redan här kan man få en antydan om vinets ålder, koncentration och eventuellt vilken druvsort det är fråga om. Många riktigt unga röda viner brukar anta en blåröd nyans. Med några års mognad skiftar färgen till klart rubinrött för att på ålderns höst anta en tegelbrun ton. Intensiteten i färgen kan säga oss något om vinets fyllighet. Ser vinet tjockt och ogenomskinligt ut kan man dra slutsatsen att det kommer att ha en fyllig, koncentrerad smak.

 

Olika druvor ger också olika färg. Den i norra Rhône-dalen vanliga röda druvan Syrah är en av de färgrikaste druvorna och vinerna av den blir mörkt blåsvarta som unga. I Beaujolais gör man ett ljust rött vin på druvan Gamay. Det är en sort som har väldigt lite färgämnen i sitt skal. Viner gjorda på ovan nämnda Syrah tar lång tid på sig att bli tegelbruna medan italienska Sangiovese ger vinerna den färgen långt innan de mognat i doft och smak.

 

2. Dofta

 

Snurra runt vinet i glaset, antingen genom att hålla glaset i foten och rotera handleden eller genom att låta glaset stå kvar på bordet och rotera det mot underlaget. Det viktiga är att vinet får generös kontakt med luftens syre, eftersom det sätter igång positiva kemiska reaktioner som gör att vinet utvecklas i glaset. Det fastnar också vin på glasets sidor och man får alltså en större yta som doftar, vilket gör det enklare att urskilja nyanserna i vinet.

Försök att beskriva doften på vinet. Doftar det mycket eller lite? Kan man urskilja någon särskild fruktdoft? Det viktigaste i början är att "hitta hakar" för att minnas dofterna. Associera så fritt du kan. Mormors blåbärspaj, nytjärad brygga eller björnklister.

 

3. Smaka

 

Ta en stor klunk i munnen och låt den rulla runt en liten stund. Börja med att känna efter om vinet känns fylligt eller lätt. Finns det någon sötma i det eller är vinet helt torrt, d v s saknar det sötma? Är vinet friskt eller upplevs smaken som fadd? Man kan också känna om vinet är strävt eller mjukt. Strävheten är det som stramar till på tandköttet. När man har svarat på dessa frågor kan man börja leta i sitt eget smakminne. Man kanske hittar toner av svarta vinbär, kaffe, choklad, äpplen, smörkola eller något helt annat.

De som provar vin i sitt yrke spottar alltid ut vinet efter att ha smakat på det. Som glad amatör är ju detta inte lika nödvändigt. Det är dock bra att spotta av den anledningen att smaklökarna blir något bedövade efter några klunkar vin, vilket gör det svårare att urskilja vinets olika nyanser.

 

4. Sammanfatta

 

Efter att ha benat upp vinet på detta sätt är det dags att samla intrycken. Gå tillbaka till dina provningsanteckningar. Hur har du beskrivit vinet? Nu kan du dra slutsatser om vinets kvalitet, mognad och framför allt, om du själv tyckte att vinet var gott!

 

Vinordlista

 

Arom

 

Doftupplevelse. De naturliga dofter som kan hänföras till druvan som fruktighet, bärighet, den rena druvkaraktären.

Beska/bitterhet

En av de fyra grundsmakerna som känns på den bakre delen av tungan.

 

Bin

 

Man kan översätta Bin med hyllfack, eller särskilt del av vinkällaren. Bin efterföljs av siffror, och siffrorna talar om vilket hyllplan eller del av vinkällaren som vinet kom ifrån.

 

Blommig

 

Smak och doftupplevelse. Vinet doftar eller smakar av olika slags blommor.

 

Botrytis

 

En karaktär av druvor angripna av ädelröta, smak och doftintryck ger ett tungt intryck av bland annat honung.

 

Bouquet

 

Doftupplevelse. De dofter som uppkommer vid hanteringen som fatkaraktär och mognadskaraktär.

 

Brödigt

 

Det kan liknas vid doften av rostat eller nygräddat bröd. Man finner det ofta i lite äldre mousserande viner som legat länge på sin jästfällning.

 

Bärig

 

Doft och smakintryck som påminner om olika bär eller en blandning av bär.

 

Cabernetkaraktär

 

Doft och smakintryck av druvan cabernet sauvignon brukar ofta liknas vid svarta vinbär eller ceder.

 

Cap Classic

 

Mousserande vin som är tillverkat enligt den tradtionella metoden (Champagne metoden) i Sydafrika.

 

Cava

 

Mousserande vin tillverkat enligt den traditionella metoden(Champagne metoden) i Spanien.

 

Cederträ

 

En doft som brukar framträda tydligt i bordeauxviner, det doftar som träet i en blyertspenna.

 

Choklad

 

Smak och doftintryck som påminner om mörk choklad.

Cosecha

 

Spanska för skörd/årgång.

 

Crianza

 

Kvalitetsbeteckning för spanskt vin. Beskriver lagringstid. Minimum två års lagring varav minst sex månader på ekfat. I Rioja gäller minst två års lagring vara minst ett år på ekfat.

 

Cuvée

 

Cuvée är en fransk vinterm som har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang ordet nämns. I Champagne syftar det på den första pressningen och i Sauternes används ordet av vissa tillverkare som ett tillägg för sina toppviner. Men generellt kan man översätta cuvée med blandning.

 

Dekantera

 

Att dekantera betyder att hälla över vinet från buteljen till en karaff eller tillbringare. Dekanterar gör man av två skäl, dels för att få bort mognadsfällning, så kallad depôt, dels för att lufta vinet. Genom att lufta vinet frigör man doft- och smakaromer så att de framträder tydligare.

 

Edelswicker

 

Används i Alsace och innebär att vinet är gjort på en blanding av olika druvor. Vanligtvis Sylvaner, Chasselas och Pinot Blanc

 

Ekkaraktär

 

Smak och doftupplevelse. Karaktär från de fat vinet lagrats på. Finns i olika grad beroende på hur nya faten är och vilken grad av rostning de har. Karaktären kan också vara av den färska nyhuggna eken.

 

Ekton

 

Diminutiv av ekkaraktär.

 

Eldig

 

 

Smak och doftbeskrivning av viner och starkviner. Betyder att vinet har en framträdande alkoholton. Synonymt med spritig.

 

Fatkaraktär

 

Synonym till ekkaraktär. Vanligtvis också med inslag av vanilj.

 

Fatton

 

Diminutiv av fatkaraktär.

 

Fiasco

 

Flaska på italienska.

 

Fruktpastill

 

Doft och smakintryck som påminner om fruktkarameller (burkkarameller) med vanligtvis ett litet konstgjort inslag. Fruktsyra

Syn. vinsyra, vinets livgivande syra. Ger friskhet, fruktighet.

 

Fyllighet

 

Lätt, medelfylligt, fylligt, beskriver upplevelse i smaken. Fylligheten påverkas bland annat av mängden socker, alkoholhalten, syrorna och smakrikedom.

 

Garvsyra

 

Syn. tanniner. Vinets konserveringsmedel. Ger strävhet åt framförallt röda viner. Garvsyra härstammar från druvans skal och kärnor, samt från ekfaten.

 

Gran Reserva

 

Spansk kvalitetsbeteckning. Beskriver lagringstid. För rött vin gäller minst två år på ekfat och minst tre år på butelj. För vitt och rosévin gäller minst fyra års lagring av vilka minst sex månader på ekfat. Samma regler för riojavin.

 

Intensitet

 

Färgintryck. Hög intensitet innebär mörkt vin, låg intensitet ljust.

 

Jordig

 

Doft och smakintryck som påminner om jord, lera, sandjord. Kan även ha en lätt bitterhet och dra åt mandelhållet.

 

Kaffe

 

Vanligt på kraftiga, högkvalitativa bordeauxer. Karaktär som delvis härstammar från nya, rostade ekfat.

 

Knuten

 

Ungt, outvecklat vin.

 

Koldioxid

 

Bildas naturligt vid jäsning.

 

Kryddig

 

Doft och smakintryck av olika lite odefinierade kryddor.

 

Liebfraumilch

 

 

Kommer urpsrungligen från vingården Liebfrauenstift i Worms. Det är idag en term för medelsöta vita viner producerade i en av de fyra regionerna Rheinhessen, Pfalz, Rheingau eller Nahe. På etiketten nämns enbart regionen, ingen druvblandning och vinet har en QbA betäckning.

 

 

Läder

 

Doft av läder förekommer i vissa röda viner med mognad, till exempel från Bordeaux.

 

Maceration

 

Urlakning av färg-, doft- och smakämnen. Antingen av druvskal och pressrester i vin eller frukter och bär i sprit.

 

 

Maceration carbonique

 

Speciell jäsningsteknik, vilken innebär att man i en sluten tank lägger klasar, vars druvor inte krossats. Syret förhindras tillträde genom att man sprutar in kolsyra i tankarna eller genom att de druvor som råkat krossas längst ner i tanken producerar kolsyra genom normal alkoholjäsning. I denna miljö startar en process inuti druvan som minskar äppelsyran med mer än hälften, reducerar garvsyran och färgämnena och producerar alkohol. Jäsningen pågår tills en alkoholhalt på cirka 2,5 % uppnåtts, då druvan spricker av trycket inifrån, och en vanlig alkoholjäsning tar vid. Resultatet är ett mjukt, fruktigt vin med ljus färg.

 

 

Madeira

 

Starkvin med bränd karaktär från den portugisiska ön Madeira. Lagras på ekfat vid hög temperatur, ca 50 C°. Olika typer finns, från Malvoisie (sötast) via Bual, Verdelho till Sercial, som är torrast.

 

 

Malolaktisk jäsning

 

En sekundärjäsning som normalt följer direkt på alkoholjäsningen. Äppelsyran i vinet omvandlas till den mildare mjölksyran. Förekommer på rödviner och många vitviner. En förutsättning är att det finns bakterier i källarna som kan sätta igång processen. Det går också att tillsätta selekterade bakterier.

 

 

Mineral

 

Diminutiv av jordig. Kan också ha en lätt kalkstenston eller inslag av olika mineraler.

 

Muscatkaraktär

Doft och smakintryck av druvan muscat brukar ofta liknas vid en kraftig, lite kryddig ofta ganska sötaktig doft.

 

Mutage

 

Process där man stoppar musten från att jäsa klart (fermentera). Ibland genom att tillsätta svaveldioxid men vanligare är att man tillsätter sprit som i Portvinsframställning vilket gör att jäststammarna dör.

 

 

Navarra

 

Vindistrikt i norra Spanien. Odlingarna ligger söder om huvudstaden Pamplona i fem deldistrikt. Viktigaste druvsorter är garnacha och tempranillo. På senare tid har allt större inplantering av cabernet sauvignon och chardonnay skett. Traditionellt produceras mycket rosévin av garnacha, men på senare tid har andelen stadigt minskat till förmån för rött vin. Vinerna påminner något om riojavinerna, men är genomgående lite robustare i sin stil.

 

Nyans

 

Färgen på vinet till exempel blåröd, tegelröd, gyllengul, gröngul.

 

Parfymerad

 

Smak och doftupplevelse. En vanligtvis artificiell ton av olika parfymdofter, ofta med dragning åt olika blommor. Portvin

Starkvin från Dourodalen i Portugal. Finns i en uppsjö olika kvaliteter, men generellt sett kan man säga att de röda dominerar totalt och att de varierar betydligt i pris och klass, alltifrån Ruby (den enklaste) till Vintage Port (som bara deklareras vissa, särskilt högkvalitativa, år)

 

Pupitre

 

De träställ där champagneflaskorna traditionellt ställs upp och ner (s.k. rémuage) för att fällningen ska samlas i flaskhalsen och på så sätt kunna tas bort. Denna metod är mycket arbetskrävande och har i de flesta fall ersatts av maskiner, s.k. gyropalettes.

 

Reserva

 

Kvalitetsbeteckning på spanskt vin. Rött vin måste vara lagrat minst ett år på fat och två år på butelj. För vitt och rosévin gäller minst 24 månaders lagring, varav minst sex månader på ekfat. I Rioja gäller för rött vin att det måste vara lagrat minst tre år av vilka minst ett år på fat. För vitt vin minst tre år av vilka minst sex månader på ekfat.

 

Robust

 

Kraftig smak som ej är nyansrik; vanligt hos t ex rödviner från

 

Rhônedalen

 

 

Rosévin

 

Vin där de blå druvskalen varit i kontakt med musten endast under en kort tid. Tillverkas i övrigt ungefär som vitt vin.

 

Rostad

 

Karaktär från faten, som rostas (bränns) i olika grad. Brukar påminna lite om rostat bröd eller kaffe.

 

Sélection de Grains Noble

 

Noggrant utvalda druvor

 

Sherry

 

Görs enbart i Jerez i södra Spanien. Palomino är den viktigaste druvan. Andra druvor är Pedro Ximénes och Moscatel. När huvudjäsningen är avslutad, läggs det unga vinet på mindre ekfat med öppna sprund. Faten fylls inte helt upp och på ytan bildas ett tunt jästlager, flor, som ger sherryn dess nötlika karaktär. Allt ifrån helt torra, lätta, ljusa typer som Manzanilla och Fino till tunga, aromatiska som är mer eller mindre söta: Amontillado, Oloroso, Cream.

 

Sin Crianza

 

Kvalitetsbeteckning för spanskt vin, kallas även Vino Joven (ungt vin). Sin Crianza är ett vin som har lite eller ingen fatlagring. Det är ett ungt vin som buteljerats året efter skörd.

 

Smörig

 

Smak och doftintryck som påminner om den feta karaktären på nykärnat smör. Förekommer ofta på viner av chardonnaydruvan eller vita viner som lagrats på ekfat.

 

Smörkola

 

Doft och smakintryck som påminner om traditionell smörkola. Karaktären härstammar vanligtvis från de mer eller mindre rostade faten. Speciellt vanligt för viner av chardonnay, samt merlot från Bordeaux.

 

Syltig

 

Doft och smakintryck som påminner om olika bär eller en blandning av bär med ett sötare inslag som drar åt nykokt sylt.

 

Syra

 

Smakupplevelse. Härrör sig vanligtvis till fruktsyran/vinsyran. Upplevs på sidorna av tungan och kan vid hög syra kännas som om det drar upp utmed sidorna bort mot örontrakten.

 

Tannin, tanniner

 

Se garvsyra

 

Tjära

 

Smak och doftupplevelse av träkolstjära. Kan t ex återfinnas i viner av druvsorterna syrah, nebbiolo och pinotage.

 

 

Trockenbeerenauslese

 

Trocken betyder torr. Det är ett sött vin av skrumpna övermogna druvor angripna av ädelröta. Produktionen av dessa viner sker endast i de största gårdarna med lång mognads säsong. Vinerna säljs oftast på halvflaskor, på grund av priset och tillgången.

 

Vanilj

 

Vanligt att man finner i doften på ett rödvin som lagrats på amerikanska ekfat, t ex riojaviner.

 

Vendange Tardive

 

Sent skördade druvor

 

Vin

 

Det svenska vin är bildat av latinets vinum, en skapelse av ord för vin i bland annat grekiskan och armeniskan. Det lånades in redan i den äldre fornsvenskan i samband med att vikingarna förde hem vin från sina långväga resor. Ytterst tros ordet komma från ett numera utdött språk i Medelhavsområdet. Källa: Boken Om ett ord, DN Förlag.

 

Vino Joven

 

Se Sin Crianza

 

Vinsten

 

Vinsten är ett s.k. naturligt skönhetsfel i vin, det ser ut som genomskinliga kristaller, glas eller strösocker dessa fälls ut i vin vid förvaring i låg temperatur (kylskåp t ex). Fällningen beror på att vinsyran i vinet förenar sig med det kalium som funnits i druvan. En vinmakare kan innan buteljering välja att kylstabilisera vinet, d.v.s. kyla ner vinet till några minusgrader under ca 2-3 veckor och sedan filtrera bort vinstenen som bildats. Vinstenen försvinner men filtreringen påverkar smaken på vinet. Detta görs främst på enklare viner. Ju högre kvalitet vinet har desto mindre filtrering vill man utsätta det för, därför väljer man oftast att utesluta denna behandling. Vinsten anses som ett kvalitetstecken och därför är det heller inget konstigt att man finner det i bättre viner.

 

 

Vintage

 

Årgång. Förekommer på till exempel champagne och portvin. För det första gäller att allt vin måste komma från det angivna året och kan inte vara blandat av reserve-vin. Det är i allmänhet av högre kvalitet och från ett bättre år. För portvin gäller att det ska lagras först två år på fat och sedan på butelj. Även vintage-portvin görs enbart bra årgångar. I de flesta övriga fall är det endast en årgångsangivelse.

Örtinslag

 

Kryddig doft och smak med karaktär huvudsakligen av olika örter som salvia, rosmarin, oregano.

 

“Innovative accessories for the Wine enthusiasts”

Let's Connect

Searching tags: wine stcakers, white wines,

wine wedge stacker,stackable wine glasses,

wine bottle stackers